digitalisering Effektiva team Förändringens DNA leda i komplexitet

Så hittar vi vår kollektiva intelligens med agila metoder

Agilt är ingen process. Det är inget verktyg. Det är ett sätt att tänka och vara. Det sättet ska nu bidra till att maximera vår kollektiva intelligens.

Någonstans här börjar vi utforska nya arbetssätt med det agila scrumramverket som ram. Syftet är att få stabsfunktion och levernsorganisation av stöd, service och påverkansarbete att öka tempo, öka transparens och öka värdet av det vi gör för våra medlemmar.

Vi är intresserade av hur vi ökar medvetenheten om våra medlemmars* behov när vi hanterar det som vi riskerar: att inte göra rätt sak i rätt tid, utan istället fokusera på att göra saker på rätt sätt. (*Våra medlemmar är Sveriges kommuner och regioner).

Vi ska skapa möjligheter för andra att excellerera, vara bra och ha förutsättningar för en utveckling som behöver hanteras nu och i ett relativt högt tempo. Det gäller att vi är trimmande som ombord på en match race båt, för vilket väder som helst. Som ett oljat maskineri där varje kompetens bidrar och där 1+1 blir 3.

Det är inte lätt att inspireras av en trend som också på sina håll har sina kritiker. Men de är bra, å nära sidan, eftersom man tvingas motivera varför vi gör vad vi gör. Utan ett starkt varför och analys över vad som skaver, så är nya arbetssätt bara ett pålägg som i värsta fall blir en blöt filt över leveransen.

Kommer det funka för oss?

Givetvis har vi också funderat på och läst kritik av metoden. Är det bara ett sätt att hantera risker? Är en risk att man med metoden försvårar för organisationen att se när projekt går åt skogen? Är det bara en sminkad vanlig projektstyrning eller än värre så att man kastar ut det beprövade mot “något nytt” mest för att göra nått? Viktiga reflektioner som vi haft och som alla behöver ha.

Kan det förvirra att använda orden från ramverket. Vinner vi inte på att vara så “vanliga” som möjligt i förhållande till hur vi brukar prata om våra arbetssätt? Och är verkligen våra leveranser lämpliga för dessa metoder? Vi är ju inga systemutvecklare osv. Läs exempelvis uppsatsen från Lunds universitet där man vill visa när scrum är användbart och inte. Analysen pekar på att det är en optimal arbetsmetod enligt forskningen att tillämpa vid komplexitet, med hög risk och osäkerhet. En mer praktik- och riskorienterad reflektion finns från KTHs IT avdelning.

Den sista frågan har ett enkelt svar: självklart kan en metod anpassas. Det är ju bara en metod. Det är syftet som ska vara i fokus. Hur vi jobbar är bara ett medel. Det sättet ska vara ett för alla accepterat, känt och definierat sätt. Vi är summan av varandra som sagt.

Samtal som definierar och leder

Språk är inte oviktigt. Vi skapar kollektivt minne och verkligheten med det språkbruk vi använder. Vad vi kallar saker har ett värde. Men i det här fallet är diskussionen om ”agilt eller ej” sekundärt. För diskussionen ska istället finnas kring om vi fyller de möten och arbetssätt vi tar till med nytta och syfte utifrån vår egen behov- och problemorientering. Eftersom vi inte är mjukvaruutvecklare är vårt syfte med metoderna för transparens en annan än en upplevd digital nytta i ett system. Slutligen har vi dock samma mål: Sverige ska vara ett land där du som medborgare uppskattar den sömlösa trygga och värdeskapande digitala service som du får. Som en självklar del av det välfärdsland som världen runt omkring oss allt jämt beundrar.

Tillbaka till språket. I det här fallet får det också symbolisera att vi gör något åt att bli mer flexibla, smidiga, självorganiserande och snabba där tempo behovs. Det manifesteras i hur vi pratar om det och hur vi inför det. För oss är det ett medskapande med riktning.

Förutom ett annat tempo vill bli också vara mer självorganiserande utifrån vad som behovs göras. Vi vill leverera det som det finns störst behov av enligt dem vi finna till för, inte enbart enligt vår expertis och kunnande. Världen är alltför föränderlig för det.

Detta är en resa och det är otroligt spännande att få inleda den. En agil offentlig sektor är strukturerad, behovsorienterad och prioriterande. En agil offentlig sektor har fokus på att leverera värde till välfärden som är i snabb förändring.

Här, i nästa inlägg Om att införa scrum i offentlig verksamhet, kan du läsa om vart vi började, och vilka byggblogg i scrumramverket och agil organisation som vi valt att arbeta med i vår pilot samt om vikten av beteendevetenskap och förändringsledning.

Over and out

Louise

PS – vilka är vi? Avdelningen för digitalisering på Sveriges kommuner och landsting. Vi producerar stöd, service och intressebevakning för utveckling av det smarta välfärdslandet Sverige.

1 comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: